Vad kostar det egentligen att ha anställda byggnadsarbetare i Sverige?

Utländska byggentreprenörer som inte tidigare jobbat med kollektivavtal i den svenska byggsektorn kan underskatta den verkliga totala kostnaden för att ha anställda i Sverige. I den här artikeln kommer vi att visa exakt vilka typer av extra kostnader som måste beaktas vid tecknandet av ett kollektivavtal och vad som kan hända om du inte är försiktig.

En av de viktigaste kostnadskategorierna för många byggprojekt är timkostnaden för arbetskraften. Beställare vill ofta köpa tjänster av utländska underleverantörer till lägsta möjliga pris, och underleverantören måste känna till den faktiska kostnaden för varje såld arbetstimme för att gå runt. Större svenska byggföretag kräver ofta att underleverantören tecknar kollektivavtal med den lokala fackföreningen och följer de krav och skyldigheter som anges i avtalet. Dessa krav ökar dock underleverantörens kostnader avsevärt och det är viktigt att underleverantören vet hur mycket dessa kostnader kan komma att öka innan man accepterar beställarens anbud.

Ett vanligt scenario är att en svensk beställare lämnar ett anbud till en utländsk underleverantör där timpriset vid en första anblick verkar högt – men ett av villkoren är att underleverantören tecknar ett kollektivavtal med facket. Tillfälligt förblindad av det jämförelsevis högre timpriset än man får i hemlandet, går entreprenören med på villkoren, tecknar kollektivavtal, men börjar därefter inse omfattningen av de ökade kostnaderna först när projektet är igång. Detta kan leda till att underleverantören inte kan leva upp till alla de nya skyldigheter som denne har åtagit sig, och entreprenören kan känna sig tvungen att ta till olagliga åtgärder för att gå runt. Vanliga metoder är att medvetet inte betala skatter eller att förfalska arbetstimmar eller statistik som presenteras för facket för att ge intryck av lägre arbetsomfattning och lägre löneskulder. Allt detta kommer med stor sannolikhet att leda till problem antingen under projektets gång eller efteråt, i form av påföljder från facket eller Skatteverket. Facket kan tvinga huvudentreprenören att avlägsna underentreprenören från arbetsplatsen samt utfärda höga böter till underentreprenören för brott mot avtalsklausuler. Allt detta kommer förstöra företagets rykte samt äta upp all eventuell vinst.

För att belysa vilka typer av merkostnader som uppstår till på grund av kollektivavtal har jag tagit fram 3 exempel på timkostnadsredovisning för anställda i olika situationer. Beräkningarna baseras på ett av de vanligaste kollektivavtalen i byggbranschen som kallas ”Byggavtalet” som facket ”Byggnads ansvarar för. Byggavtalets villkor omfattar mer än 30 olika yrkeskategorier inom byggsektorn. I dessa exempel tar jag bara hänsyn till lönekostnaderna, så boende, transport mellan länder, arbetskläder, verktyg och andra driftkostnader måste också läggas till, baserat på företagets situation, för att få den mest exakta kostnadsberäkningen.

Exemplen nedan baseras på följande antaganden:

1: Underentreprenören är en svensk juridisk person och den anställde är obegränsat skatteskyldig i Sverige. I anställningsavtalet mellan dessa parter tillämpas svenska villkor.

2: Den anställde bor stadigvarande i sitt hemland (som inte är Sverige) men arbetar och tillbringar större delen av sin tid i Sverige.

3: Den anställde har 6+ års arbetslivserfarenhet, d.v.s. är berättigad till Byggavtalets högsta löne-fördelningstal.

4: Företaget och projekten är baserade i Stockholm och skatterna beräknas med hjälp av Skattetabell 30). Den genomsnittliga lönen i Byggnads Stockholmsområde är 220 SEK/h.

5: En genomsnittlig månad har 30 dagar, varav 21 är arbetsdagar, och varje arbetsdag är 8 timmar lång (exklusive raster och luncher).

6: Arbetsgivaren är skyldig att avsätta pengar till den anställdes semesterkassa, som är 13% av bruttolönen. Detta medför naturligtvis ytterligare kostnader för sociala avgifter.

7: Den anställdes bostad i Sverige ligger 10 km från arbetsplatsen. Den anställde reser till och från arbetsplatsen varje dag i sin egen bil.

8: Den anställde förväntar sig att få en nettolön på 15-16 euro per timme. Växelkursen EUR/SEK är i genomsnitt 11,5.

Exempel 1: Företaget har tecknat Byggavtalet.

Analys: Även om denna beräkning illustrerar en situation där arbetsvillkoren är ganska oföränderliga (vi tar till exempel inte hänsyn till övertid eller villkor för utstationering), kan vi redan nu se en hel del olika kostnadskategorier. Foraförsäkring är till exempel en kostnad som många utländska entreprenörer i Sverige inte är vana vid. Inbetalningar till Fora går till en pensionsfond och ett försäkringspaket som skyddar den anställde mot exempelvis arbetsolyckor och uppsägning. Forapremier är en obligatorisk del av många svenska kollektivavtal och gäller för alla anställda som omfattas av kollektivavtalet. Fora-betalningarna uppgår till cirka 5% av arbetstagarens bruttolön. Den obligatoriska ersättningen för resekostnader är också en överraskning för många utländska arbetsgivare. Byggnads är ett av få fackförbund som kräver ersättning för anställdas resor till arbetsplatsen om avståndet mellan hemmet till arbetet är mer än 2 km.

Slutligen är det också värt att nämna att många inte tar med kostnaden för semesterfonden i sina beräkningar, men den bör absolut tas med. Arbetsgivaren är skyldig att betala lön till arbetstagaren även om denne är på semester och inte arbetar. Lönen för medarbetaren under denna period förblir densamma, men utan att medarbetaren genererar fakturerbara timmar. Därför bör kostnaden för semesterfonden ingå i timpriset. 348,41 SEK per timme är en mycket hög kostnad och om beställaren erbjuder t.ex. 380 SEK per timme, vilket är ganska vanligt för utländska företag, måste företaget fråga sig självt: Kan en bruttomarginal på 31,59 kr, eller 8,3%, täcka alla övriga projektkostnader och ändå lämna utrymme för vinst?

Exempel 2: Företaget har inte tecknat Byggavtalet.

A graph with numbers and text

Description automatically generated with medium confidence

Analys: I det här exemplet finns inget kollektivavtal och det är mycket enklare och billigare att uppfylla de anställdas förväntningar på nettolön. Det finns ingen fastställd minimilön enligt svensk lag, så det är tillåtet att komma överens om vilken lön som helst, som båda parter går med på. I detta exempel får den anställde samma nettotimlön som i föregående exempel, men till en 62,49 SEK lägre timkostnad. Detta innebär att det anbud på 380 SEK per timme som kunden i det tidigare exemplet erbjöd är nu mycket mer lockande. Bruttomarginalen uppgår till 94,08 SEK, eller 24,76%.

Besparingarna uppstår genom att utan Byggavtalet finns det inte någon fastställd lägsta bruttolön och det finns ingen skyldighet att betala avgifter till Fora. Det är också möjligt för företaget att använda sig av inrikes traktamenten. I Sverige är det tillåtet att betala ut dagtraktamente vid inrikes arbetsresor, till skillnad från vissa andra EU länder som Estland. Inom byggbranschen – om det inte är möjligt att fastställa ett tjänsteställe måste arbetstagarens hemadress användas som utgångspunkt. I praktiken innebär det att oavsett var i Sverige den anställde arbetar kan arbetsgivaren betala ut skattefria dagtraktamenten.

Att inte använda Byggavtalet säkerställer för det första att det finns flexibilitet i lönesättningen och för det andra att det inte finns några komplicerade tillkommande lönekomponenter (t.ex. reseersättning). En annan viktig punkt är att arbetsgivaren utan Byggavtalet kan betala individuell lön till varje arbetstagare efter dennes kompetens. Detta skapar en mer rättvis lönestruktur i företaget och sparar in på omotiverade kostnader, eftersom varje anställd får betalt exakt vad han eller hon är värd för företaget.

Exempel 3: Företaget har tecknat Byggavtalet + traktamentesskyldighet.

A close-up of a document

Description automatically generated

Analys: Det sista exemplet är ett mörkt scenario som mycket väl kan inträffa om inte det nödvändiga förarbetet innan teckning av kollektivavtal görs. Den oväntade extrakostnaden uppstår på grund av att Byggavtalet behandlar arbetsresor lite annorlunda än Skatteverket. Det finns två huvudsakliga skillnader. För det första är det enligt Skatteverket frivilligt för arbetsgivaren att betala ut traktamente, men Byggavtalet gör detta obligatoriskt. För det andra mäts utgångspunkten för tjänsteresor vanligtvis från det fasta tjänstestället, men Byggavtalet mäter detta från arbetstagarens bostad. Eftersom utländska entreprenörer vanligtvis anställer utländska arbetstagare, innebär det att deras hem är ofta belägna utanför Sverige, vilket leder till att när de arbetar i Sverige är det mer än 70 km från hemmet till arbetsplatsen och varje projekt blir till en tjänsteresa (m.a.o. förrättning) enligt Byggavtalets tolkning.

Lyckligtvis kan denna extra kostnad undvikas. I Byggavtalet står det att när ett anställningsavtal upprättas är det tillåtet att ange den anställdes ”hemadress” som samma adress där han eller hon tillfälligt bor (§6, 3.8), vanligtvis en lägenhet, ett hotell eller annan typ av boende nära arbetsplatsen. Om arbetsgivaren redan från början vet hur anställningsavtalet ska utformas på ett korrekt sätt är det möjligt att undvika en oväntad kostnad i form av obligatoriskt traktamente.

Vad var det då som orsakade den kraftiga kostnadsökningen i det här exemplet? Byggnads ansåg att eftersom den tillfälliga bostaden inte angetts i anställningsavtalet hade den anställde varit på förrättning och hade rätt till ett traktamente om 290 SEK per dag (435 SEK om arbetsgivaren inte bekostar logi). Denna oväntade extrakostnad ledde till en ökning av den totala timkostnaden med 51,79 SEK, eller 14,9% högre än i det första exemplet! Om projektets timpris skulle vara 380 SEK skulle projektet vara olönsamt redan från början.

I verkligheten skulle en sådan situation kunna utspela sig på följande sätt: Arbetsgivaren, som under hela projektet har betalat vad han anser vara korrekta löner till sina anställda (exempel 1), ställs nu inför Byggnads, som genomför revisioner på årsbasis. Byggnads kontrollerar företagets lönespecifikationer, betalningar och anställningsavtal. De konstaterar att de anställda inte har fått det traktamente de har rätt till och ålägger företaget stora böter för bristande efterlevnad, vanligtvis i proportion till de obetalda lönedelarna. Företaget tvingas betala böterna och projektet avslutas antingen med stora förluster eller med att företaget går i konkurs. Allt detta på grund av ett enkelt men katastrofalt misstag.

Sammanfattning

Som du kan se har entreprenören vid undertecknandet av Byggavtalet många ytterligare skyldigheter, begränsningar och hinder att ta sig igenom. Dessa skyldigheter består av exempelvis olika löne-golv och tak, lönetillägg och en plikt att skicka in lönestatistik. Ett exempel på en begränsning är att den anställdes specifika erfarenhet och kompetens inte kan ligga till grund för lönesättningen. Det enda som avgör lönen är hur länge den anställde har varit verksam inom området och det geografiska område där han eller hon arbetar. Detta kan göra det svårt att förhandla om löner med olika anställda, eftersom du kanske måste betala dem mer än vad de är värda för företaget, eller ibland mindre.

Jag rekommenderar starkt att ta hänsyn till eventuella merkostnader som uppstår när man tecknar ett kollektivavtal. De flesta extrakostnader är lätta att beräkna, men det kommer att finnas åtaganden som inte är lika lätta att uppskatta exakt (extra administration, risk för övertid etc.), men faktum är att dessa extra åtaganden kommer att ta extra resurser från företaget. Alla dessa faktorer måste beaktas när man analyserar det pris som erbjuds av kunden och huruvida det erbjudna priset täcker alla ytterligare skyldigheter. Om så inte är fallet måste ett högre timpris förhandlas fram med kunden, annars finns det inget ekonomiskt berättigande för att ta sig an ett sådant projekt.

Vill du ha en kostnadsberäkning som är skräddarsydd för din situation? Jag kan hjälpa dig att avgöra om förutsättningarna för projektet är tillräckligt bra och om projektet är lönsamt lägger vi upp en handlingsplan för hur ni ska ta er in på den svenska marknaden på ett smidigt sätt.

Similar Posts